Så mäter du resultatet av företagets säljträning

Säljträning kan vara en värdefull investering för företag som vill utveckla sina medarbetare och förbättra försäljningsresultaten. Men hur går det att veta om utbildningen verkligen har haft någon effekt? Att deltagarna är nöjda efter en utbildningsdag betyder inte automatiskt att de kommer att sälja mer eller arbeta annorlunda. För att kunna bedöma resultatet behöver företaget följa upp både kunskaper, beteenden och affärsresultat. Genom att sätta tydliga mål, använda relevanta nyckeltal och genomföra uppföljningar över tid blir det möjligt att se vilka förändringar som faktiskt sker och om säljträningen bidrar till verksamhetens utveckling.
Börja mäta effekten redan innan säljträningen startar
En av de viktigaste förutsättningarna för att mäta resultatet av säljträning är att ha ett tydligt utgångsläge. Försäljningschefen arbetar med företagsanpassade säljutbildningar och säljträningsprogram där uppföljning av deltagarnas utveckling är en central del. Genom att formulera konkreta mål och dokumentera nuläget innan träningen börjar skapas möjligheter att jämföra hur både arbetssätt och försäljningsresultat förändras.
Många företag genomför utbildningsinsatser utan att först bestämma vad de vill uppnå. Målet kan vara allmänt formulerat, exempelvis att säljarna ska bli bättre på försäljning eller att försäljningsorganisationen ska utvecklas. Problemet är att sådana formuleringar är svåra att följa upp eftersom det inte framgår vilka konkreta förbättringar som förväntas.
Ett tydligare mål kan vara att öka andelen vunna offerter eller förbättra kvaliteten på kundmöten. Om företaget vill vinna fler affärer behöver det först undersöka hur stor andel av dagens affärsmöjligheter som faktiskt leder till avslut. Det blir sedan möjligt att jämföra samma nyckeltal efter att säljarna har fått utbildning och börjat använda nya arbetssätt.
Det är också viktigt att undersöka hur säljarna arbetar före utbildningen. Genom att följa kundmöten, analysera aktiviteter och studera befintliga försäljningsdata går det att skapa en tydligare bild av vilka beteenden som behöver utvecklas. Resultatet av säljträningen kan därefter bedömas utifrån både förändrade arbetssätt och utvecklingen av affärsresultaten.
För att mätningen ska bli användbar behöver företaget välja ett begränsat antal relevanta nyckeltal. Det är bättre att följa några få mått konsekvent än att samla in stora mängder information som saknar tydlig koppling till utbildningens syfte.
Redan innan utbildningen börjar bör det även vara bestämt vem som ansvarar för uppföljningen. Utbildaren och ansvarig försäljningschef behöver vara överens om vilka uppgifter som ska samlas in och hur resultaten ska analyseras. Med ett tydligt ansvar blir det enklare att genomföra mätningen även när utbildningsdagarna är avslutade.
Följ upp nyckeltal och förändrade säljvanor
För att förstå resultatet av en säljutbildning behöver både kvantitativa och kvalitativa mått användas. Försäljningssiffror visar hur verksamhetens affärsresultat utvecklas, medan observationer av säljarbetet kan visa om deltagarna faktiskt använder de nya kunskaperna.
Andelen vunna affärer är ett exempel på ett nyckeltal som kan vara relevant. Det visar hur stor andel av avslutade affärsmöjligheter som resulterar i en affär. Om säljarna har tränat på behovsanalys, kunddialog och att tydliggöra värdet i erbjudandet kan förändringar i detta mått bidra till att visa hur försäljningsarbetet utvecklas.
Ett annat relevant mått är säljcykelns längd. Genom att följa hur lång tid det tar från en definierad startpunkt till en vunnen affär kan företaget undersöka om försäljningsprocessen har förändrats. Det är dock viktigt att samma definition används före och efter träningen för att jämförelsen ska bli meningsfull.
Även genomsnittligt affärsvärde, total försäljning och marginaler kan vara relevanta mått. Vilka nyckeltal som är mest användbara beror på utbildningens mål och hur verksamhetens försäljningsprocess ser ut.
Samtidigt räcker det inte att enbart studera ekonomiska resultat. Förändringar i försäljningen kan bero på flera faktorer, och det kan ta tid innan nya arbetssätt påverkar affärerna. Därför behöver företaget även undersöka vilka beteenden säljarna har utvecklat.
Det kan exempelvis handla om att säljarna genomför fler relevanta kundkontakter, skapar fler kvalificerade affärsmöjligheter eller arbetar mer konsekvent med att förankra nästa steg i kunddialogen. Förändringarna kan följas genom observationer, medlyssning och genomgång av aktuella affärer.
Kvaliteten är minst lika viktig som mängden aktiviteter. Fler skickade offerter behöver inte vara ett positivt resultat om de skickas till kunder med låg sannolikhet att köpa. Därför bör mätningen även undersöka hur säljarna arbetar och om de nya beteendena motsvarar det som utbildningen skulle utveckla.
Ett exempel på resultat från ett bredare säljutvecklingsarbete finns hos PreZero, där Försäljningschefen beskriver hur en säljgrupp ökade försäljningen med 57 procent under ett redovisat år. Säljträningen ingick då i ett större förbättringsarbete, vilket visar betydelsen av att bedöma resultatet i sitt sammanhang i stället för att automatiskt tillskriva en enskild utbildningsinsats hela förändringen.
Använd Kirkpatrickmodellen för en mer heltäckande utvärdering
Kirkpatrickmodellen är en etablerad metod för att utvärdera effekten av utbildning. Modellen omfattar reaktion, lärande, beteende och resultat. Genom att följa dessa nivåer kan företag få en tydligare bild av hur en säljutbildning påverkar deltagarna och verksamheten.
Försäljningschefen använder modellen framför allt i längre företagsanpassade säljutvecklingsprogram, ofta kallade Sales Academy. Där fungerar den som ett stöd för att följa utvecklingen från utbildningstillfället till nya säljvanor och konkreta affärsresultat.
Den första nivån handlar om deltagarnas reaktioner. Här undersöks hur de upplevde utbildningen, om innehållet var relevant och om de ser möjligheter att använda kunskaperna i sitt arbete. Detta kan följas upp med en enkät efter utbildningen. Resultatet är användbart för att bedöma utbildningens upplägg, men visar inte om deltagarna faktiskt har utvecklat sitt säljarbete.
Den andra nivån fokuserar på lärandet. Företaget behöver då undersöka vilka nya kunskaper och färdigheter deltagarna har tillägnat sig. Ett sätt är att låta säljarna genomföra jämförbara övningar före och efter träningen, exempelvis behovsanalyser eller hantering av prisinvändningar.
Den tredje nivån handlar om beteendeförändringar. Det är här företaget undersöker om säljarna faktiskt använder sina nya kunskaper i vardagen. Genom sambesök, medlyssning och genomgång av kunddialoger kan ansvariga chefer följa om deltagarna arbetar annorlunda än tidigare.
Den fjärde nivån fokuserar på verksamhetens resultat. Här kopplas säljutbildningen till affärsmål som försäljning, lönsamhet, andel vunna affärer och produktivitet. Resultaten jämförs med nuläget före utbildningen, samtidigt som andra möjliga förklaringar till förändringarna behöver beaktas.
Även om modellen beskrivs i fyra nivåer är det lämpligt att börja planeringen med det önskade affärsresultatet. Därefter blir det möjligt att avgöra vilka beteenden och färdigheter som behöver utvecklas för att målet ska kunna uppnås.
Kontinuerlig uppföljning gör säljträningen mer värdefull
En vanlig utmaning vid säljutbildningar är att uppföljningen avslutas för tidigt. Deltagarna kan ha fått nya kunskaper och vara motiverade direkt efter utbildningen, men det betyder inte att de nya arbetssätten automatiskt blir en del av vardagen.
För att mäta effekten behöver företaget följa utvecklingen vid flera tillfällen. Direkt efter utbildningen kan deltagarnas reaktioner och lärande utvärderas. Efter några veckor kan fokus flyttas till hur kunskaperna används i kundarbetet.
En första uppföljning kan exempelvis genomföras efter 30 dagar och en andra efter 90 dagar. Tidsplanen behöver dock anpassas efter verksamhetens säljcykel. I företag med långa affärsprocesser kan det krävas betydligt längre tid innan utvecklingen av försäljningsresultaten går att bedöma.
Försäljningschefens roll är central i detta arbete. Genom återkommande coaching, observationer och återkoppling kan chefen hjälpa säljarna att fortsätta använda de metoder som tränats under utbildningen. När nya beteenden upprepas över tid finns bättre förutsättningar för att de ska utvecklas till bestående säljvanor.
Försäljningschefen beskriver också hur uppföljningen skiljer sig mellan kortare utbildningar och längre träningsprogram. Efter en kortare utbildning ligger en större del av ansvaret för fortsatt träning på den interna säljledningen. I längre program är konsulten delaktig även mellan träningstillfällena och kan bidra med stöd under utvecklingsprocessen.
En annan viktig del är att använda mätresultaten för att förbättra den fortsatta träningen. Om deltagarna har svårt att tillämpa vissa moment behöver det undersökas vad som hindrar förändringen. Det kan handla om behov av ytterligare övning, återkoppling eller stöd från ansvarig chef.
Uppföljningen blir därmed mer än en kontroll av vad utbildningen har åstadkommit. Den fungerar också som ett verktyg för att utveckla säljarbetet och fatta bättre beslut om framtida utbildningsinsatser.
Genom att kombinera tydliga mål, relevanta nyckeltal, strukturerad beteendeuppföljning och kontinuerlig coaching går det att skapa en mer tillförlitlig bild av säljträningens effekt. Företaget får då möjlighet att se både vad säljarna har lärt sig och hur de nya kunskaperna bidrar till det dagliga arbetet.
När resultatet mäts över tid blir det också enklare att bedöma vilka insatser som skapar värde och vilka delar som behöver utvecklas vidare. På så sätt kan säljträning bli en långsiktig del av företagets arbete med att utveckla kompetens, förbättra försäljningsprocessen och skapa mer lönsamma affärer.
